När vi letar efter det vackra finner vi oss själva lyckliga
Igår befann jag mig hos min Gudson, som jag ju älskar så enormt. Snart går han helt per egen maskin, tänk att tiden gått så fort, tyckte just han var nyfödd och jag hälsade på honom på BB. Om några månader blir han 1år, då kommer han att springa omkring som få. Är så glad att jag har möjligheten att följa honom så tätt och se hans utveckling, se hur hans personlighet mer och mer tonas fram. Tänk när han tar studenten -om han väljer att göra det. Tänk när han första gången blir så där galet kär, när en person snor hela hans hjärta och han inte vill ha det tillbaka. Tänk när vi går på Gröna Lund, bara han och jag, tänk när vi busar och mamma och pappa blir galna, så slutar vi upp med att skratta på golvet. Om han vill dansa kommer jag dansa med honom, vill han boxas ska jag boxas med honom, vill han samla på frimärken eller hästar - då samlar jag med!
På pendeltåget här försöker jag att hålla fokus på skärmen och inte bländas av den underbara solen som strålar in i tåget och lyser upp oss alla. Det känns som vår i luften, även om vetskapen är att det snabbt kan vända och bli knallvinter igen. Än hoppas jag på mer sol som så oskyldigt får en att le och vilja ta den där långpromenaden i alla fall jag längtat efter. Den där promenaden som inte är för kall för att njutas till tusen av, den där promenaden då en inte behöver bylsa på sig massor av kläder.
Ha det bra i solen, vi hörs! :)